Rökning och COVID-19: Kan rökning skydda mot allvarlig sjukdom?

Det finns några intressanta observationer angående rökning och COVID-19 som antyder att rökning kan ha en skyddande effekt mot allvarlig sjukdom. I flera länder har man noterat en ovanligt låg förekomst av rökare bland de patienter som har blivit inlagda på sjukhus på grund av COVID-19:

Frankrike: där en fjärdedel av den vuxna befolkningen röker, var endast 5% av de 482 COVID-19-patienter som togs in på sjukhus aktiva rökare¹.
USA: CDC rapporterade en prevalens på 1,3 % av fallen av covid-19² hos nuvarande rökare; jämför det med 16,5 % av befolkningen som röker i USA. En separat analys av 4103 labb bekräftade covid-19-patienter som behandlats på sjukhus i NYC rapporterade en rökprevalens på 5,2 % (ungefär en fjärdedel av vad du kan förvänta dig)
I Tyskland fann en serie fallstudier med inlagda COVID-19-patienter en rökprevalens på cirka 6%, i kontrast till en rökprevalens på 25% i landet som helhet³.
Kina: en metaanalys av 7168 patienter (av dem var 482 rökare) fann att andelen inlagda covid-19-patienter som rapporterade att de var rökare var ungefär en fjärdedel av den förväntade prevalensen baserat på rökfrekvensen i Kina⁴ – 44% och 4% för män respektive kvinnor.

Forskare tror att rökning kan vara skyddande mot svår covid-19 på grund av att:

Skydd mot cytokinstorm: Nikotin har potential att upprätthålla eller återställa funktionen hos det kolinerga antiinflammatoriska systemet, vilket i sin tur kan reglera frisättningen och aktiviteten av proinflammatoriska cytokiner. Detta kan potentiellt förhindra eller hämma cytokinstormen, en term som beskriver när immunceller, som inbjudna till kampen mot virusinfekterade celler, kan gå överdrivet aggressiva och orsaka skada.
Kväveoxid och Blodkärl: Kväveoxid (NO) produceras under rökning och kan hämma replikation och inträde i celler; cigarettrök innehåller NO (400-1000 p.p.m) och rökning minskar koncentrationen av utandad NO. NO har en förmåga att hämma virusreplikation och inträde i celler. Samtidigt vidgar kväveoxid blodkärlen och har en viktig roll för att bevara hälsan hos endotelet och kranskärlen. Detta illustrerar det dialektiska dilemma som rökning representerar: den kan ha samtidiga positiva och negativa effekter på hälsan.
Nikotin kan binda till ACE2-receptorn⁵, och detta kan konkurrera med SARS-CoV-2.
Nikotin minskar nivåer av ACE2 i multipla organ. ACE2 är en viktig komponent för många biologiska processer. Det är värt att notera att ACE2 är den receptor som SARS-CoV-2 använder för att gå in i mänskliga celler.

Föreslagna mekanismer för interaktion mellan rökning och covid-19. Is there a smoker’s paradox in COVID-19? | BMJ Evidence-Based Medicine

Det finns dock viktiga metodologiska brister att vara medveten om när det kommer till de data som antyder att rökning skulle ge skydd mot allvarlig COVID-19:

Bristfällig Rapportering av Rökningsvanor: De flesta studier rapporterar inte detaljer kring rökarnas vanor, som varaktighet och frekvens av rökning, eller om tidigare rökare (många av dem kan ha slutat röka nyligen).

Skillnader i Populationerna: COVID-19-patienter och den allmänna befolkningen kan ha avsevärt olika fördelningar när det gäller ålder, kön, samsjukligheter och rökningsmönster. Att använda den allmänna befolkningen som en jämförelsegrupp kan därför ge en ofullständig bild.

Svårigheter med Datainsamling: Det är utmanande att få exakt rökhistorik från patienter som är mycket sjuka och intuberade. Detta gäller särskilt för de mest allvarliga fallen. Det kan förekomma problem med datakvaliteten i dessa situationer.

Risk för Bias: Om data saknas för dessa patienter och de inte tas bort från analysen kan det skapa en felaktig uppfattning om att rökare är mindre benägna att utveckla allvarlig sjukdom.

Det är avgörande att vara kritisk och försiktig när man tolkar data som tyder på någon form av skyddseffekt av rökning mot COVID-19. Forskningens komplexitet och de ovan nämnda metodologiska bristerna innebär att det fortfarande saknas övertygande bevis för att rökning skulle ge något positivt skydd mot allvarlig sjukdom vid COVID-19.